4.1 Akademikers arbetslöshet har ökat mer
Personer med minst 3-årig eftergymnasial utbildning har generellt ett mer gynnsamt läge på arbetsmarknaden. Sysselsättningen i denna grupp är hög – 90,0 procent jämfört med 81,8 procent för hela befolkningen 20–64 år. Under den senaste lågkonjunkturen har dock arbetslösheten ökat även bland akademiker. 2025 var arbetslösheten 4,7 procent, den högsta på 10 år och till och med högre än under pandemin.
4.2 En fjärdedel är akademiker
När Arbetsförmedlingen redovisar arbetslösheten är en grupp personer med minst 2 års eftergymnasial utbildning. År 2025 var i snitt 98 000 personer (16–65 år) i denna grupp inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen, vilket motsvarar 27 procent av alla arbetslösa. Det var fler arbetslösa kvinnliga akademiker än manliga, vilket skiljer sig från arbets-lösheten totalt där männen är fler. 57 procent av de arbetslösa akademikerna bedömdes ha svag konkurrensförmåga (läs mer om gruppen på sidan 22). Dessutom hade 18 procent varit arbetslösa längre än två år. En undersökning från Akademikernas a-kassa visar att längre arbetslöshet minskar anställningsbarheten.
4.3 Arbetslösheten stiger snabbare bland akademiker
Även i Akademikernas a-kassa har antalet arbetslösa ökat kraftigt de senaste två åren. Under 2025 var i snitt 18 700 medlemmar arbetslösa varje månad. Det är den högsta nivån på 20 år och 17 procent fler än under rekordåret 2020, då motsvarande siffra var 16 000. Ökningen har dessutom varit större i denna grupp än i andra utbildningsgrupper, vilket syns tydligt när man jämför utvecklingen i Akademikernas a-kassa med arbetslösheten totalt. Enligt Konjunkturinstitutet drivs ökningen framför allt av inrikes födda män. Särskilt oroande är att andelen långtidsarbetslösa fortsatt att stiga, och det är för denna grupp som det är mest problematiskt – ju längre tid som arbetslös desto svårare att komma tillbaka till arbetsmarknaden.
4.4 Skillnader i EU
Arbetslösheten i EU för personer med en efter-gymnasial utbildning varierar kraftigt mellan länderna. Den högsta arbetslösheten tredje kvartalet 2025 hade Grekland med 6,8 procent och lägst hade Polen med 1,5 procent.
4.5 Något färre sökande till högskolan
Totalt 483 000 personer sökte till högskolan höstterminen 2025, vilket är cirka 7 000 färre än året innan. Antalet antagna minskade med 6 procent till 288 000 och av dem var det 61 000 som inte tidigare hade varit registrerade i högskolan. Mellan åren 2022 och 2024 ökade antalet sökande med 10 procent vilket bland annat kan ha berott på det omställningsstudiestöd som infördes 2022.
4.6 9 av 10 är förankrade på arbetsmarknaden
För de flesta högskolestuderande leder utbildningen till arbete, vilket är avgörande för att människor ska vilja investera tid och pengar på studier. Bland dem som avslutade en högskoleutbildning 2021 var 89 procent etablerade på arbetsmarknaden tre år senare, och redan efter ett halvår hade 85 procent etablerat sig. I andra utbildningsgrupper är andelen lägre, för dem med gymnasieutbildning hade knappt hälften en arbetsmarknadsförankring tre år efter utbildningen.
Den gängse definitionen av akademiker är en person med minst 3 års studier på universitet eller högskola.
I den statistik som finns tillgänglig från SCB och Arbetsförmedlingen används dock andra indelningar. SCB redovisar personer med minst 3 års eftergymnasial utbildning, medan Arbetsförmedlingen använder minst 2 års eftergymnasial utbildning. Det innebär att statistiken inte helt motsvarar gängse definition, men ger en närliggande bild.