Ersättning och a-kassa

5.1 En omställningsförsäkring

Arbetslöshetsförsäkringen är en omställnings-försäkring som ska ge ekonomiskt stöd under en begränsad tid när man är arbetslös mellan arbeten. För att omfattas av försäkringen måste man ha arbetat så att man uppfyller inkomstkravet. Arbetslöshetsförsäkringen ska göra det möjligt för den arbetslöse att under rimliga ekonomiska förhållanden söka en ny anställning där personens kompetens kan nyttjas. Den ska trygga individens försörjning samtidigt som den ska innehålla incitament att hitta ett nytt jobb. Hur hög ersättning ska vara och hur länge den ska kunna betalas ut är en politisk avvägning. Man brukar säga att riskerna med lång och hög ersättning är att det inte känns värt att söka jobb och att tiden i arbetslöshet blir onödigt lång. Risker med kort och låg ersättning kan istället innebära att människor tar jobb som inte motsvarar deras kompetens och att de behöver annat ekonomiskt stöd.

5.2 Finansiering av arbetslöshetsförsäkringen

Arbetslöshetsförsäkringen finansieras på två sätt, dels via de medlemsavgifter som arbetslöshetskassorna tar in från sina medlemmar (så kallad finansieringsavgift), dels via den arbetsmarknads-avgift som arbetsgivare och egenföretagare betalar in till staten via arbetsgivar- eller egenavgiften. 2025 betalade a-kassorna in 5,1 miljarder kronor i finansieringsavgift, vilket var 21 procent av den totala ersättningen som betalades ut.

5.3 Kraven för att få a-kassa

Sedan den 1 oktober 2025 finns två parallella regelverk i arbetslöshetsförsäkringen. Lagen om arbetslöshetsförsäkring från 2024, som beskrivs nedan, gäller för alla som har fått ett beslut om arbetslöshetsersättning från och med 1 oktober 2025. Lagen om arbetslöshetsförsäkring från 1997 gäller för alla som hade en pågående ersättningsperiod som hade startat före 1 oktober 2025.

För att kunna få a-kassa behöver man ha arbetat och haft inkomster som man har betalat skatt för och som är intjänade under en 12-månadersperiod, den så kallade ramtiden. Inkomstvillkoret är uppfyllt om man under ramtiden har tjänat minst 11 000 kronor i 4 av månaderna och haft en total inkomst på minst 120 000 kronor.

Det finns också en alternativregel. Då finns inget krav på 120 000 kronor men man måste ha minst 4 sammanhängande månader med en inkomst på minst 11 000 kronor per månad under ramtiden.

Hur länge man kan få a-kassa, ersättningsperioden, beror på antalet månader som man har tjänat minst 11 000 kronor under ramtiden på 12 månader.

• För en ersättningsperiod på 300 dagar krävs minst 11 månader.

• För en ersättningsperiod på 200 dagar krävs 8–10 månader.

• För en ersättningsperiod på 100 dagar krävs 4–7 månader.

• För den som får ersättning enligt alternativregeln blir ersättningsperioden 66 dagar.

Hur mycket man får, ersättningsnivån, beror på vilka arbetsinkomster man har haft under ramtiden och på hur länge man har varit medlem i a-kassan (och att man fortfarande är medlem).

• 80 procent: minst 12 månaders sammanhängande medlemskap och medlem under hela ramtiden.

• 60 procent: minst 6 månaders sammanhängande medlemskap och man måste ha haft en inkomst på minst 11 000 kronor under åtminstone 4 av medlemsmånaderna.

• 50 procent: 0–5 månaders medlemskap.

Efter 100 ersättningsdagar sänks ersättningen med 10 procentenheter. Därefter med 5 procentenheter var 100:e dag. Detta gäller alla som får ersättning.

5.4 3 av 4 är med i a-kassan

Under 2025 var i snitt 3 980 000 personer medlemmar i en a-kassa. I januari 2025 var det 3 975 000 som var med och i slutet av året hade antalet ökat till 3 996 000. Fördelningen mellan kvinnor och män var jämn – 50/50. Av arbetskraften, 16-65 år, är det 72 procent som är medlemmar i en a-kassa och därför har möjlighet att få upp till 80 procent av sin inkomst i ersättning. 28 procent har valt att inte försäkra sin inkomst och om de uppfyller inkomstvillkoren får de en betydligt lägre ersättning. Andelen har varit relativt oförändrad de senaste 10 åren, under pandemin ökade den något.

5.5 Fler ersättningstagare

Under 2025 var det i snitt 123 000 personer i månaden som fick ersättning från a-kassan – en ökning med cirka 13 procent jämfört med 2024. Totalt fick 311 000 individer a-kassa någon gång under året – 23 000 fler än året innan. Bortsett från pandemiåren 2020–2021 är det den högsta siffran på 10 år. Liksom tidigare år fick fler män än kvinnor ersättning – 164 000 jämfört med 148 000.

5.6 Högre andel med i a-kassan

Antalet inskrivna arbetslösa (öppet arbetslösa och i program 16–65 år) på Arbetsförmedlingen ökade med 10 000 personer mellan 2024 och 2025. I snitt var 367 000 personer arbetslösa och av dem var 72 procent med i en a-kassa, en ökning med 2 procentenheter på ett år. Bland ungdomarna, 18–24 år, var 45 procent med i en a-kassa. Att fler arbetslösa är med i en a-kassa innebär också att fler kan få högre ersättning.

5.7 Knappt hälften får a-kassa

De som är inskrivna på Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa, deltidsarbetslösa eller med tillfällig timanställning är så kallade möjliga ersättningstagare. Det är inte säkert att de uppfyller villkoren för rätt till a-kassa. Men de ingår i den grupp som skulle kunna vara aktuell för a-kassa, till skillnad från dem som till exempel deltar i ett arbetsmarknads-politiskt program och får aktivitetsstöd. 2025 var det i snitt 252 000 möjliga ersättningstagare (16–65 år) och av dem fick 46 procent a-kassa, vilket var 3 procentenheter mindre än 2024. Trots att andelen arbetslösa som är med i en a-kassa har ökat var det alltså färre som uppfyllde villkoren för att få ersättning – de hade inte arbetat tillräckligt mycket, eller inte tjänat tillräckligt mycket. Först efter en längre tid med de nya villkoren kan vi jämföra och se om den nya försäkringen lett till det som var ett av målen med den – att fler skulle omfattas

5.8 Stora skillnader i arbetslöshet mellan a-kassorna

Andelen arbetslösa varierar kraftigt mellan a-kassorna – från 14,7 procent i Hotell- och restauranganställdas till 2,2 procent i Akademikernas och Finans- och försäkringsbranschens (december 2025). Jämfört med december 2024 är det endast två kassor som har ökat andelen arbetslösa: Unionens och Finans-och försäkring. Sex a-kassor (Akademikernas, IF Metalls, Ledarnas, Lärarnas, Sveriges arbetares och Visions) ligger kvar på samma nivå, medan övriga har minskat andelen arbetslösa – denna fördelning kan tyda på en minskad arbetslöshet utanför tjänstemannasektorn. Sett i ett längre perspektiv, jämfört med toppnivåerna under pandemin, är det bara en a-kassa som ligger på samma nivå 2025 som under pandemi-toppen 2020: Lärarnas.

5.9 Få unga som får a-kassa

En något större andel arbetslösa män än kvinnor får a-kassa och det gäller i alla åldersgrupper utom bland de äldsta. I gruppen 60 år och äldre fick totalt 58 procent ersättning. Andelen sjunker tydligt ju yngre man är – bland de allra yngsta fick cirka 16 procent a-kassa. Det är inte oväntat, eftersom unga ofta har korta eller oregelbundna anställningar och därför inte klarar det inkomstvillkor som man måste uppfylla för att få ersättning.

5.10 88 dagar med a-kassa

En person som är arbetslös kan som mest få 22 ersättningsdagar per månad, vilket motsvarar antalet arbetsdagar en normal månad. Under 2025 betalade a-kassorna ut ersättning för totalt cirka 27,5 miljoner dagar – en ökning med 12 procent jämfört med 2024. I genomsnitt fick varje ersättningstagare 88 ersättningsdagar och männen fick ersättning något längre än kvinnorna – 91 dagar jämfört med 85 dagar.

5.11 Regionala skillnader i a-kassemedlemskap

Det finns geografiska skillnader när det gäller hur stor andel av de arbetslösa (16–65 år) som är medlemmar i en a-kassa. I Stockholms län var det störst andel av de arbetslösa, 76 procent, som var med i en a-kassa och Kronoberg och Södermanland hade lägst med 66 procent. I alla län utom Jämtlands län har andelen ökat jämfört med 2024. Hur länets medborgare försörjer sig har betydelse för kommunernas ekonomi eftersom den som varken har rätt till arbetslöshetsersättning eller kan försörja sig på annat sätt behöver vända sig till kommunen för stöd.

5.12 Högre andel med a-kassa i Västerbotten 

Det skiljer 8 procentenheter mellan länen med högst andel arbetslösa som får a-kassa och de med lägst andel. I alla län utom Västerbotten, har andelen minskat jämfört med 2024. I Västerbotten var det 50 procent av de arbetslösa 16–65 år (öppet arbetslösa, deltidsarbetslösa, tillfälligt timanställda) som fick a-kassa – 4 procentenheter mer än 2024, vilket förmodligen beror på uppsägningar inom batteritillverkningen i Skellefteå. I alla län utom Gotland är det större andel av männen än av kvinnorna som får a-kassa. Hur stor andel som får a-kassa beror på hur många som uppfyller arbetsvillkoret eller inkomstvillkoret. Det har också betydelse vilka grupper som är arbetslösa och inskrivna på Arbetsförmedlingen, till exempel kan antalet arbetslösa studenter i länet spela roll eftersom man inte kan få a-kassa när man studerar.

5.13 Hälften får jobb inom 5 månader

Kortare tider med arbetslöshet är sällan ett stort problem och många hittar ett nytt jobb inom några månader. Det är när arbetslösheten blir långvarig som den får större konsekvenser, både för individ och samhälle. Att de flesta får arbete snabbt stämmer också för medlemmarna i Akademikernas a-kassa. Av dem som blev arbetslösa 2023 var 18 procent arbetslösa i högst en månad och ungefär hälften hade lämnat arbetslösheten inom fem månader. Efter cirka 14 månader har omkring 85 procent fått ett arbete eller lämnat arbetslösheten på annat sätt. Men Akademikernas a-kassa har också under de senaste åren sett en ökad långtidsarbetslöshet. 2022 hade 83 procent lämnat arbetslösheten inom ett år, 2023 var andelen 80 procent.

5.14 24,4 miljarder kronor betalades ut

Under 2025 betalade a-kassorna ut totalt 24,4 miljarder kronor i ersättning. Det är en ökning med 13 procent jämfört med 2024. Männen fick mer ersättning än kvinnorna, 13,6 respektive 10,8 miljarder, vilket beror på att det är fler män som är arbetslösa och får ersättning, och att de i snitt får fler ersättningsdagar och i snitt högre ersättning per dag – 909 kronor jämfört med 864 kronor. Det beror i sin tur på att män generellt har högre inkomster. Den högsta möjliga ersättningen, 80 procent av 34 000 kronor (1 236 kronor per dag) kan man få de första hundra dagarna, och den senaste höjningen gjordes i augusti 2025.

5.15 86 procent får ersättning på högsta nivån

Från och med den 1 oktober 2025 finns två parallella regelverk för arbetslöshetsförsäkringen. För att få maximal ersättning under längst möjliga tid, det vill säga en inledande ersättningsnivå på 80 procent och en ersättningsperiod på 300 dagar, behöver man vara medlem i a-kassan och uppfylla inkomstvillkoret. De flesta ersättningstagare uppfyller dessa krav. Totalt fick 86 procent ersättning på högsta nivån, som också kallas för finansieringsgrundande ersättning eftersom a-kassornas avgifter baseras på den. Resterande del fick lägre ersättning och/eller kortare period.

5.16 73 procent slår i taket

Som mest kan den som är arbetslös få 80 procent av sin inkomst i arbetslöshetsersättning. Eftersom högsta ersättningsgrundande inkomst är 34 000 kronor i månaden är det dock långt ifrån alla som får 80 procent av sin inkomst. Maxbeloppet blir 27 200 kronor (80 procent av 34 000). År 2025 var det 27 procent av ersättningstagarna som fick 80 procent av sin lön, medan 73 procent var underförsäkrade, en något högre andel än 2024. År 2020, i samband med pandemin gjordes en höjning av den högsta dagpenningen och då ökade kompensationsgraden. Den senaste höjningen gjordes i augusti 2025, men eftersom inkomsterna stiger varje år och ersättningen inte indexeras minskar kompensationsgraden över tid. Många, men långt ifrån alla, har möjlighet att teckna kompletterande inkomstförsäkringar via exempelvis sitt fack. Bland akademikerna är lönerna högre än snittet för alla a-kassor, vilket gör att kompensationsgraden blir lägre – 2025 fick 10 procent av ersättningstagarna i Akademikernas a-kassa 80 procent av sin inkomst.

5.17 Arbetslöshet – vanligaste orsaken till försörjningsstöd

Arbetslöshet är den vanligaste orsaken till att människor inte kan försörja sig, därefter kommer arbetshinder på grund av sjukskrivning och sedan sociala skäl (till exempel nedsatt arbetsförmåga). När man har problem med sin försörjning kan man vända sig till kommunen för att ansöka om försörjningsstöd. 2024 fick 161 000 personer, 18 år och äldre, försörjningsstöd. Av dem var 48 procent, 78 000, arbetslösa. Av dessa 78 000 var det 45 000 som inte fick någon ersättning alls från vare sig a-kassan eller Försäkringskassan (aktivitetsstöd) och 25 000 fick ersättning men på en så låg nivå att de också hade rätt till försörjningsstöd.

Skillnaden mellan a-kassa/aktivitetsstöd och försörjningsstöd är betydande. A-kassan och aktivitetsstödet baseras på tidigare inkomster och är en rättighetslagstiftning och därför kan man behålla till exempel hus, bil och sparande. Försörjningsstödet är däremot behovsprövat och den enskildes tillgångar ska användas innan stöd beviljas. När de arbetslösa inte omfattas av arbetslöshetsförsäkringen eller andra stöd inom arbetsmarknadspolitiken kan det innebära stora kostnader för kommunerna.

5.18 24 olika a-kassor

I Sverige finns 24 a-kassor med tillsammans omkring 4 miljoner medlemmar. A-kassorna är partipolitiskt obundna organisationer som hjälper sina medlemmar att få ersättning vid arbetslöshet. De är inte myndigheter men de är myndighetsutövande, i och med att staten har gett dem i uppdrag att administrera arbetslöshetsersättningen.

Under 2025 var Akademikernas a-kassa den största a-kassan med i genomsnitt ungefär 797 000 medlemmar och Säljarnas den minsta med cirka 7 000 medlemmar. Arbetslösheten varierar stort mellan a-kassorna, högst var den hos Hotell- och restauranganställdas med 17,6 procent och lägst hos Finans och försäkringsbranschens med 3,1 procent. Den högsta genomsnittliga dagpenningen hade Ledarnas a-kassa, i snitt 1 057 kronor per ersättningsdag och lägst hade Kommunalarbetarnas, med 782 kronor per dag. De utbetalningar a-kassorna gör finansieras dels genom medlemsavgifterna, dels genom den arbetsmarknadsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften. Medlemsavgifterna ska täcka a-kassornas kostnader för finansieringsavgift och förvaltning.

5.19 A-kassorna finansierade en femtedel

A-kassorna betalar varje månad in finansierings-avgift till staten för att täcka en del av statens kostnader för arbetslöshetsersättningen. Finansieringsavgiftens storlek beror på antalet medlemmar och den genomsnittliga dagpenningen i respektive a-kassa, den påverkas inte av hur hög eller låg arbetslösheten är. År 2025 betalade a-kassorna in cirka 5,1 miljarder kronor i finansieringsavgift till staten medan totalt 24,4 miljarder kronor betalades ut till de arbetslösa. Det innebär att de medlemsavgifter som medlemmarna betalade till a-kassorna finansierade ungefär 21 procent av den utbetalade ersättningen. Det är stora skillnader mellan a-kassorna när det gäller finansieringsgraden, de a-kassor som har högre arbetslöshet och därmed höga utbetalningar betalar in betydligt mindre än vad de betalar ut. ST:s a-kassa hade högst finansieringsgrad med 51 procent och Hotell- och restauranganställdas hade lägst med 9 procent. Akademikernas a-kassa hade en finansieringsgrad på 37 procent.