Sysselsättningen

2.1 Viss ljusning

Den lågkonjunktur som började 2023 fördjupades under 2024 och fortsatte även under 2025. Antalet sysselsatta var 4 873 000, vilket är 7 000 fler jämfört med 2024 men den förändringen är inte statistiskt säkerställd. Prognosmakarna trodde att konjunkturen skulle vända under senare delen av 2024 men först under slutet av 2025 kunde man se en viss ljusning. Konjunkturinstitutet spår en ökad sysselsättning under kommande år, bland annat har anställningsplanerna i näringslivet blivit mer optimistiska.

2.2 Oförändrad sysselsättningsgrad

2025 var sysselsättningsgraden i genomsnitt 81,8 procent, jämfört med 81,9 procent år 2024 – så i stort sett oförändrad. En utmaning för sysselsättningen och kompetensförsörjning är att befolkningstillväxten kommer att vara svag i många år framöver, vilket påverkar arbetskraftsutbudet. De med en högre utbildning har också högre sysselsättningsgrad – 90,0 procent av akademikerna var sysselsatta, men även den gruppen har påverkats av lågkonjunkturen och det tuffa läget på arbetsmarknaden.

2.3 Stora regionala skillnader

Det skiljer nästan 9 procentenheter mellan Jönköpings län som hade den högsta sysselsättningsgraden med 86,0 procent och Gävleborgs län som hade den lägsta med 77,5 procent. Jönköping har legat på första plats i många år och tittar man på kommunnivå så är det också en jönköpingsort, Habo, som ligger i topp. Länet är sedan lång tid tillbaka känt för sitt småföretagande och entreprenörskap – den så kallade Gnosjöandan. Lund som har den lägsta sysselsättningsgraden har sitt universitet som förstås är viktigt för kommunen men det stora antalet studenter gör att sysselsättningsgraden pressas ned även om många jobbar. Skåne som helhet ligger också i det nedre skiktet. Västmanlands län är ett av de län som drabbats hårt av konkurser, varsel och uppsägningar av tjänstemän inom batteritillverkningsindustrin och har därför också haft en av de största ökningarna av arbetslösheten. Om man jämför sysselsättningsnivåerna för kvinnor och män så är det stora skillnader mellan länen. I Kronobergs län skiljer det en procentenhet medan det i Västernorrland skiljer 9 procentenheter. Männen har högre sysselsättningsgrad i alla län utom ett, Jämtland.

2.4 Stora skillnader i EU:s sysselsättning

198 miljoner människor arbetar i EU och sysselsättningsgraden var i genomsnitt 76,2 procent under tredje kvartalet 2025. Det är en liten ökning jämfört med året innan, då nivån var 75,9 procent. Skillnaderna mellan länderna är dock stora. Malta hade den högsta sysselsättningsgraden med 84,7 procent (ej med i tabellen), följt av Nederländerna med 83,4 procent. I andra änden av skalan låg Italien med 67,6 procent, vilket innebär en skillnad på nästan 16 procentenheter mellan Nederländerna och Italien. Sverige har tappat en placering och ligger nu på fjärde plats med 81,5 procent. I samtliga EU-länder arbetar en större andel män än kvinnor. I länder som Grekland och Rumänien är skillnaden särskilt stor – nära 20 procentenheter. Det finns dessutom betydande skillnader i kvinnors sysselsättningsgrad mellan olika länder. För kvinnorna i Estland respektive i Italien skiljer det mer än 24 procentenheter, vilket speglar hur olika kvinnors arbetskraftsdeltagande ser ut i Europa. Skillnaderna beror bland annat på tillgången till barnomsorg, hur skatte- och ersättningssystem är utformade och på sociala och kulturella normer. I vissa länder är det betydligt vanligare att kvinnor stannar hemma för att ta hand om hushåll och barn, medan en större andel kvinnor i exempelvis Sverige förvärvsarbetar.

2.5 Kvinnor har lägre sysselsättningsgrad

År 2025 var 81,8 procent av befolkningen sysselsatta – i snitt hade 2 332 000 kvinnor och 2 542 000 män arbete. Kvinnornas sysselsättningsgrad var något lägre än männens, 79,8 jämfört med 83,7 och det mönstret återkommer i alla åldersgrupper utom en, den yngsta, där en större andel av kvinnorna arbetade. Att kvinnor har lägre sysselsättningsgrad beror bland annat på att de i högre grad än männen är sjuka, studerar på heltid eller inte förvärvsarbetar. Allra högst sysselsättningsgrad hade män i åldern 35–54 år och lägst hade kvinnor i åldern 65–74 år.

2.6 Kort utbildning – låg sysselsättning

Utbildning är en vattendelare på arbetsmarknaden, inte minst när det gäller sysselsättningsnivån. Bland dem med endast förgymnasial utbildning var det 57 procent som var sysselsatta 2025. Den avgörande gränsen går vid gymnasiet, vilket avspeglas i att 80 procent av dem som har en fullföljd gymnasieutbildning är sysselsatta. Akademikerna har en ännu starkare ställning på arbetsmarknaden med en sysselsättningsgrad på 90 procent. Skillnaderna illustrerar utbildningens avgörande betydelse för långsiktig etablering och stabilitet på arbetsmarknaden.

2.7 Tjänster – en viktig del av ekonomin

Finansiell verksamhet och företagstjänster sysselsätter 929 000, en femtedel av alla sysselsatta, vilket gör det till den största näringsgrenen. Näst största grenen är vård och omsorg med 731 000. I Sverige är det tjänstesektorn som dominerar och den privata tjänstesektorn sysselsätter cirka 45 procent av samtliga sysselsatta på arbetsmarknaden. Sverige är ett exportberoende land och även här har tjänsterna ökat i betydelse – 2024 stod exporten av tjänster för 19 procent av BNP. Den minsta näringsgrenen – Jordbruk, skogsbruk och fiske – sysselsätter 56 000 personer, vilket är mindre än en tiondel jämfört med hur många som arbetade med detta för cirka 100 år sedan.

2.8 Kvinnor deltidsarbetar dubbelt så mycket

2025 var den genomsnittligt överenskomna veckoarbetstiden 38,1 timmar och bland alla sysselsatta 20-64 år var det 86 procent som arbetade heltid, det vill säga 35 timmar eller mer. Bland kvinnorna är det nästan dubbelt så hög andel som arbetar deltid än bland männen, 19 procent jämfört med 10 procent.

2.9 Kvinnor i alla åldrar arbetar mer deltid

Hur mycket man arbetar ser olika ut genom livet, men oavsett ålder arbetar kvinnorna betydligt mer deltid än männen. Och oavsett inkomster, ålder, förvärvsarbete, sammanboende eller inte, barn eller inte, lägger kvinnor mer tid på det obetalda hemarbetet. Ett annat relevant jämställdhetsmått är uttaget av föräldrapenningdagar – 2024 tog männen ut 31 procent och kvinnorna 69 procent av dagarna. Att unga och äldre, som är antingen på väg in eller på väg ut från arbetsmarknaden, arbetar mer deltid är inte så förvånande.

2.10 Många vill arbeta heltid

Den vanligaste orsaken till deltidsarbete är personliga skäl, till exempel att man vill arbeta deltid eller att man gått i deltidspension. Samtidigt finns det många som vill arbeta heltid men som inte lyckats få ett heltidsarbete, eller som arbetar hos en arbetsgivare som bara erbjuder deltidstjänst. Det finns också personer som vill jobba heltid men som av olika skäl inte kan, till exempel på grund av sjukdom eller att arbetet är för fysiskt eller psykiskt krävande. Att kvinnor tar ett större ansvar för barn och hem syns även i denna statistik – dubbelt så stor andel av kvinnorna jobbar deltid för att de tar hand om barn eller hushåll.

2.11 Stor majoritet är anställda

92 procent av alla sysselsatta är anställda, medan resten är företagare. Bland de anställda är tills-vidareanställning fortfarande norm – omkring 90 procent har en fast anställning. Andelen fasta anställningar är högre bland kvinnor än män i nästan alla åldersgrupper. År 2025 hade 81 procent av de sysselsatta männen och 84 procent av de sysselsatta kvinnorna (20–64 år) en fast anställning. Bland de yngsta är det däremot bara ungefär en fjärdedel som är fast anställda. Andelen ökar successivt med åldern och sjunker sedan igen vid pensionsåldern. Tidsbegränsade anställningar är vanligast bland ungdomar, ofta på grund av extrajobb vid sidan av studierna. I åldersgruppen 45–64 år är andelen tidsbegränsat anställda så låg som 4 procent. Totalt sett var 10 procent av alla sysselsatta i åldern 20–64 år tidsbegränsat anställda – 8 procent av männen och 11 procent av kvinnorna. Företagande är vanligare bland män än kvinnor. I åldersgruppen 20–64 år är 11 procent av männen företagare, jämfört med 5 procent av kvinnorna. I den äldsta gruppen, 65–74 år, är företagandet som vanligast: nästan fyra av tio sysselsatta är företagare, och bland männen är det nära hälften.

2.12 1,3 miljoner nyanställningar

Under 2025 nyanställdes drygt 1,3 miljoner personer, varav 70 procent i den privata sektorn. För att mäta rörelsen på arbetsmarknaden undersöker SCB vilken arbetskraftstillhörighet de nyanställda hade kvartalet innan de fick jobbet – 29 procent kom direkt från annat jobb, 36 procent hade varit arbetslösa och 35 procent hade stått utanför arbetskraften. Majoriteten av de nyanställda, 61 procent, fick en tidsbegränsad anställning. Samtidigt rapporterar arbets-givarna en betydande kompetensbrist. 2025 saknades totalt 61 000 personer inom olika yrken, och bristen var ungefär lika stor i yrken som kräver gymnasial utbildning som i yrken som kräver eftergymnasial utbildning. En undersökning från Akademikernas a-kassa visar att arbetsgivarnas intresse för att anställa arbetslösa är väldigt svagt.

2.13 Kontakter – vanligaste vägen till jobb

Den allra vanligaste vägen till ett jobb är via kontakter. 2025 förmedlades 54 procent av jobben på det sättet, till exempel genom vänner och bekanta, eller genom direktkontakt med arbetsgivaren. Endast 12 procent hittade jobbet via Arbetsförmedlingen.